Information om mig och min forskning
Om mig
Min erfarenhet, kunskap, min forskning och källkritik
Redan 2010 började jag intressera mig för släktforskning. Min släktutredning finns på nätet, WikiTree samt två webbsidor utöver denna; "Släkten Skyllberg" och "Släkten Skyllberg - Kvinnorna" som har en liten annorlunda twist; kvinnorna i släktträdet. Fem generationer tillbaka i tiden räknat från min mormor, Ellen Larsson.
Universitets- och högskolestudier
- Släktforskning - en introduktion, 7,5 hp
- Släktforskning: källor, metoder och historiska perspektiv, 15 hp
Min forskning
Utöver kyrkböcker och databaser har jag använt mig av boken "Rekonstruktion av Skagers-hults kyrkböcker 1635-1870" av Ulf Berggren. Berggren har med hjälp av mantalslängder, bouppteckningar, domböcker och annat material från t.ex. Hasselfors bruk rekonstruerat kyrkböckerna i Skagershult eftersom stora delar av kyrkböckerna har brunnit upp. Utöver det har jag nyttjat bouppteckningar från Edsbergs häradsrätt, utdrag från Statistiska Central Byrån, Stockholmsforskning i Rotemannen, Stockholms Stad har den fantastiska webben "Stockholmskällan", artiklar i gamla tidningar, rådhus- och häradsrätternas arkiv samt soldatforskning genom Centrala Soldatregistret. Även Lantmäteriets Historiska kartor är en annan källa till mycket intressant information om hur det såg ut i ett område vid en viss tid och kom väl till pass när jag letade efter torpen som inte längre finns kvar i Tångeråsa där min mormor växte upp.
Boken Inlåsta, Släktforska i polis-, fängelse- och anstaltsarkiv av Roddy Nilsson har varit ett bra stöd när det gäller min forskning om Adolfs resor. på olika fängelser
Källkritik
Jag utgår alltid ifrån att det som ligger närmast den berörda händelsen i tiden är mest riktigt och "proveniensprincipen" som går ut på att handlingar som berör samma sak ska hållas samman i arkivet t.ex. numreras handlingar som rör protokoll med bokstaven A och utgående handlingar med bokstaven B medan samma bokstäver i kyrkoarkivet betyder något annat, husförhörslängder under bokstaven A och flyttlängder under bokstaven B.
För att bedöma en källas trovärdighet får man fundera över de kriterier man bör se över. Är källan äkta eller kan den vara förfalskad? Hur nära i tid från händelsen är källan? Är källan friserad eller en snedvinklad bild av det som hänt? Bygger den ena källan på en annan källa eller är det två fristående källor?
Det finns några tveksamheter i min släktutredning. Framför allt gäller det Berggrens bok som är en andrahandskälla. Tidpunkten för bokens tillkomst ligger långt från händelsen, men alla källor går att kontrollera på egen hand. Då kyrkböckerna brunnit upp får jag förlita mig på Berggren till viss del. Källorna bör alltid säkras.